Måndagen den 21/9 anlände vi med flyg till varvet Actio i Preveza där Acapella vilat ut på land över sommaren. Servicen var fin, varvsägaren kom själv och hämtade oss vid flyget. Att vi anlände så sent på säsongen berodde på att vi hittat en flygresa för 200 SEK/person, utan tillägg. Denna gång medföljde Maritas mamma, Inga, 88 år. Farhågorna att hon inte skulle kunna ta sig upp på stegen kom på skam. Tyvärr hade våra fyra, nästan nya, belysnings- batterier förlorat nästan all kapacitet, trots underhållsladdning av en solpanel. De gick inte att hållbart ladda upp och det blev till att ta ett djupt tag i plånboken.
Efter 4 dagar på land kunde vi sjösätta i ett makalöst regnväder. Vi gick sedan över till ”svensk-bryggan” där vi träffade en massa gamla vänner. Lite senare anlände dessutom 2 stycken HYC-båtar, Britt-Marie och Åke Hjort i Svea och Kristina och Ove Allerby i Nymf. De skulle dock lägga upp sina båtar efter ett par dagar. Varje dag i ur och skur cyklade Britt-Louise och Rolf i Louise den långa vägen till Lidl och fyllde på vårt förråd av vin och öl.
Därefter följde några veckor av kryssning mellan de vackra öarna i norra Joniska havet, i sällskap med 3 svenska båtar; Louise, Amiga och Justine. Vädret varierade från mycket varmt och soligt till något som kunde liknas vid en halvbra svensk sommardag. Oftast fick vi gå för motor i avsaknad av vind. När det väl kom vind var den ofta så stark att vi betraktade oss som inblåsta. Vattentemperaturen låg dock stabilt vid 25-26 grader, vilket får duga, åtminstone om man glömmer hur det var i Västindien, med ständig sol, halvvind och vattentemperaturer närmare 30 grader.
I mitten av oktober startade vi så ensamma söderut, medan ovannämnda båtar efter hand tog upp på varv i Preveza.
22/10 vek vi in i Patrasviken som är yttre delen av Korintviken och som slutar i Korintkanalen. Här blåser vinden alltid öster- eller västerut, d.v.s. rakt med eller mot. För oss blev det nästan bara motvind, men någon enstaka dag hade vi härlig segling. Som första anhalt hade vi blivit rekommenderade Mesalongia, men fann stället mycket smutsigt och trist. Dessutom användes kajen som moped-/motorcykelbana. Vi gick därför vidare till Patras, en trevlig stad. I Galaxidhi hade vi planerat att besöka oraklet i Delphi, men avstod, dels p.g.a. dåligt väder, dels då vi fick höra att det mesta där var stängt efter ett ras. För ovanlighetens skull hade vi en fin segling till Korint, men 5 sjömil innan vi kom fram släppte styrningen. Vi kunde fortsätta, först med hjälp av vindrodret och sedan med en reservrorkult som innebär att vi fick stå i akterluckan och styra med foten. Väl framme fick vi tag i en mekaniker som kunde konstatera att det var kedjan som löper över rattkuggarna som gått av. Ny sådan beställdes från Aten, men trots att avståndet dit är kort, tog leveransen en hel vecka.
Under tiden blev vi liggande i denna hamn, en av de sämsta vi upplevt. Det mesta av hamnen är upptaget av lokala båtar. En betongkaj var ledig och vi förstod snart varför. Hamnen är grund men vi hade ett par dm under kölen. När det på natten började blåsa rejält från NO hände två saker. I början försvann vattnet under kölen så vi slog i stenarna i botten, en ganska otrevlig upplevelse. När det sedan blåste upp ytterligare gick vågorna högt i hamnen och vi pressades svårt in mot kajen. Ett tag krängde vi så mycket att masten slog i en lyktstolpe som stod på kajen. Med hjälp av en ortsbo lyckades vi med stora svårigheter dra båten fri från stolpen. Gudskelov har vi inte upptäckt några skador av detta äventyr. Nätterna blev dock mycket oroliga innan vädret lugnade sig. Staden saknar dessutom charm, den har återuppbyggts flera gånger efter jordbävningar. Slutligen var hamnpolisen nästan lika otrevlig som i Preveza och det säger inte lite.
Färden genom Korintkanalen skedde utan problem, men var dyr. Den 3,2 sjömil långa färden kostade oss 144 Euro, vilket förmodligen gör den till världens dyraste kanal per löpmeter.
Hamnen i Aegina är ganska dålig om det blåser från norr, vilket det oftast verkar göra så här års. Efter en dag fick vi plats i marinan vilket var tur eftersom det började blåsa rejält. Vi påbörjade förberedelser för upptagning. 4/11 firade man ett lokalt helgon med parad i stan. Alla skolor, poliser, tullare och präster paraderade i sina uniformer.
Dagen efteråt gick vi den lilla biten till Asprakis varv och blev omedelbart lyfta. Efter ytterligare urstädning var det sedan dags den 17/11 att flyga hem.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar